Sedan bar det av hemåt för att förbereda för tjejmiddagen. Allt avlöpte som det skulle med goda vänner, god mat och dryck.
Susanne hade inte fått barnvakt, så hennes barn var med (de var så snälla och lydiga och satt och tittade på film och åt snacks). Rätt som det var hörde vi: "mamma, jag hann inte inte till toaletten!" och lilla gumman hade kräkts på golvet. Okej, det var nog för mycket ostbågar där, tänkte vi...Susanne och barnen gick hem. Och sen så var det bara fyra kvar... En kvart senare ringde Marias man och berättade att deras ena son hade spytt flera gånger och bland annat i sängen, så även Maria fick åka hem (Susannes och Marias barn går på samma dagis, så kräkset berodde nog inte på överkonsumtion av godsaker). Och sen så var det bara tre kvar...
Lite snopet blev det, vi andra kände oss också lite lätt illamående bara av känslan av att vi hade hamnat mitt i detta. Efter desserten åkte även de andra hem, så klockan halv elva var jag ensam kvar och det blev ett par timmar i soffan och en film istället.
Så kan det bli ibland!
Lilla Syster, det var trist att vännernas barn blev sjuka men jag fnissade allt åt berättelsen, det var nästan som "10 små negerpojkar"
SvaraRaderaKram Anna Carin
Usch! Mår illa bara jag tänker på det.
SvaraRaderaHoppas ni klarade er...ät vitpepparkorn!
Tack för tipset om tävlingen, men tror inte att bilden är speciellt unik och inte heller är den tekniskt genomtänkt. Jag funderar!
Kul för pappsen, grattis från mig!
Kram Eva